Fashion meets Art

Lindex har låtit åtta unga konstnärer skapa verk för att uppmärksamma och hylla kvinnan. Resultatet blev allt från en enorm textil väggbonad till en liten glasskulptur. Verken har Lindex designteam sen tolkat och skapat plagg och accessoarer utefter som kommer finnas online och i utvalda butiker från och med idag – den internationella kvinnodagen. Plaza Kvinna fick möjligheten att intervjua en utav konstnärerna, Katja Beckman, tillsammans med designern Gabriella Vallejos Castro som tolkat hennes verk. 

 

Rosa brukar kallas för en tjejfärg som det är tabubelagt att tycka om som kvinna. Hur tänker du kring det?

Katja: Jag tänker att det är roligt att utmana det. Tänk att folk kan bli så provocerade över att man bär rosa. ”Varför gör du det?” ”Är du en liten tjej?” ”Älskar du Barbie fortfarande?”. Det kan vara ganska intressant att utmana det, för jag har själv tyckt om rosa och klätt mig mycket i det. Det är faktiskt ganska nytt att det är en tjejfärg, det är bara sen 40, 50-talet. Innan dess var det en färg för småpojkar eftersom det är en färg nära rött och rött stod för mod, blod och krig. Rött var en riktigt manlig färg och då blev rosa för pojkar.

Hur gick det skiftet till?

Katja: Jag tror det var en amerikansk tidskrift som började rebranda rosa. Förut hade tjejer ljusblått eftersom det räknades som en lugn färg. Sen har det verkligen bara bytt. Det tycker jag är ganska intressant, att det är så nytt men ändå så inpräntat i alla att rosa är en färg för småflickor. Det är ganska spännande för den används ju ofta som kampfärg, feministisk färg och me too-kampanjen var ju även väldigt rosa. Så det är ju också en färg för att stå upp och kämpa för kvinnor.

Gabriella: Man blir ju så inpräntad när man är barn att rosa är för småflickor och man dyrkar den färgen upp till en viss ålder och sen någonstans i tonåren så hatar man den och vill revolutera och kanske bara klä sig i svart. Men sen när man är vuxen så känner man för att ta tillbaka den på något sätt. Jag tror man vill tillbaka till det man känner igen, tillbaka till sina rötter eller någon sådan konstig grej. Att liksom psykologiskt så har man hatat rosa, sen växer man ur det och vill ta tillbaka färgen i vuxen ålder. För vi pratade ju om det Katja, det är en favoritfärg hos både dig och mig. Jag kanske bara äger en eller två rosa grejer men man dras ju direkt med blicken till rosa.

Katja: Sen finns det också olika nyanser av rosa. Just den här ljusrosa är ju flickfärgen och sen den här lite mer dammiga rosa som är rätt populär nu är snarare bra smak och fin som inredningsfärg. Sen har vi den här typ gymrosa som man bara ser på proteindrycker och gymkläder som är riktigt cerise, nästan neonfärgad. Det är något helt annat, för den färgen sätter man ju inte på småtjejer. Så det är så olika avdelningar i färgen, som det inte riktigt är för någon annan färg.

Berätta om ditt konstverk! Vilka tekniker använder du och varför?

Katja: Det är olika textiltekniker, så det är handsömnad och lite vävda ytor. Jag kommer från en textilhantverksbakgrund. Jag har gått ute på Djurgården där det ligger en handvävnings- och broderiskola som heter Handarbetets vänner. Där har jag gått i tre år och lärt mig hantverket. Sen har jag en konstnärlig utbildning utöver det. Verket är gjort i ganska klassiska tekniker i olika material, blandade för att skapa varierande ytor och texturer. Det är själva tekniken. Sen är konstverket ett abstrakt landskap, en abstrakt bild. Ytorna växer ihop i varandra, ganska organiskt.

Hur tänkte du när du tolkade konstverket inför designprocessen?

Gabriella: Ja det var ju först och främst det här rosa då. Vi började samtidigt i vår designprocess som Katja började med sitt konstverk. Så när vi satte igång med designen hade vi inte ens sett detta verk, bara lite verkstadsskisser och föregående verk. Men när Katja skickade ett kuvert med material som hon använde: små fluffiga bollar, glittriga pärlor och syntetiskt hår, då var det som att få en godispåse som jag bara ville smacka på, på ett plagg. Jag visste att ett plagg som skulle kunna ta allt det här måste vara lite större så jag började tänka i banorna kring en stor tröja eller kofta, någonting i over-size. Sen tänkte jag bara helt fritt ”lite fjädrar där, lite patch work här, lite glitter här” ungefär. Det vi fick tillbaka från produktionskontoren är exakt den (säger hon och pekar på den färdiga tröjan) som jag var ganska säker på att ingen skulle tycka om. För den är liksom så yvig och när man har den på sig så dansar fjädrarna. Men alla älskade den! Med tanke på att den tröjan trots allt är ganska edgy ville vi också göra någonting som var mer lättillgängligt. Gärna något mer direkt till just mode och kombinera en trend som finns idag, vilket är t-shirten med budskap. Jag ville återigen smacka på alla små grejer från kuvertet, fast nu i ordet på t-shirten. Så då blev det alltså voice med ganska mycket prydnadsgrejer på. Voice som förstås betyder röst är precis som rosa betydande i kampen. Rosa är en röst. 

För att se alla konstverk och plagg – kika in hos Lindex.

 

Katja Beckman och Gabriella Vallejos Castro.